Jag tycker att Karin Alvtegens böcker är ganska ojämna. De första två ("Skuld" och "Saknad") tyckte jag var otroligt bra. Sedan har jag blivit mer och mer besviken på hennes berättelser. "Svek" var sådär, men det riktiga bottennappet anser jag vara "Skam", som jag verkligen inte tyckte om.
"Skugga" lägger sig i mittemellan-läget, vare sig bra eller dåligt. Lite jaha, liksom.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar