Denna bok har ju hyllats i pressen och av flera av mina vänner. Efter lång tvekan plockade jag ut den för läsning. Risken är ju alltid att man blir lite besviken på så uppskrivna böcker...
Och ja, jag blir besviken. Historien griper inte tag i mig, den känns inte verklig. Allt är så himla eländigt, alla är så himla ensamma/konstiga/utsatta och sannolikheten att alla dessa ska träffas i ett & samma hus, flytta ihop och leva lyckliga tillsammans känns så osannolik att jag knappt orkar läsa klart boken. Kanske är det mig det är fel på, men - nej, det känns lite för sockersött för att jag ska gå på det!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar